När jag vaknar i morgon så hoppas jag på att ha fått tillbaka lite energi. Det senaste dygnet har tömt mig totalt både fysiskt och psykiskt.

   Till att börja med så har Malva officiellt kommit in i treårstrotsen nu. Hon brukar normalt vara väldigt lätt att lägga på kvällen, hon vet att det är pyjamas på, borsta tänderna och sedan hopp ner i säng så somnar hon oftast, utan ett knyst på 10 minuter. Igår tog det lite längre tid. fem timmar rättare sagt. Fem timmar av bråk, tårar och från hennes sida även hånskratt. Strax innan ett i natt somnade hon till sist så vi tog sovmorgon i morse. 

   Senare på dagen började hon klia sig i huvudet. Martin fick åka raka vägen till apoteket och köpa lusmedel som man kan ta även om man inte är säker på om det faktiskt finns löss. Att kamma och avlusa en trotsig treåring som hatar när man rör hennes hår och gallskriker på fort hon blir blöt på huvudet gjorde inte saken lätt. Jag vet fortfarande inte om hon faktiskt hade löss eller kanske bara hade sand i håret, men nu är hon defenitivt lusfri i alla fall. Så jag kan sova gott i natt. 

 

Nu till det som faktiskt gjorde detta dygn mörkare och dystrare än alla andra dygn. Valresultatet. Inte bara i Sverige, utan hela Europa. Jag är väldigt glad att F! tog sig in i parlamentet som första feministiska partiet någonsin i världen. Jag är även glad över miljöpartiets framgång och det kunde varit ett värre parti än socialdemokraterna i ledning. 
   Jag är däremot besviken på att inte ens hälften av Sverige röstade. Är det verkligen så många som inte bryr sig om sin och sina barns framtid? Eller förstår de inte att det är viktigt, att de kan göra skillnad? För mig är det en självklarhet att göra det lilla jag kan för att påverka framtiden.

   Jag har aldrig tidigare varit så rädd för framtiden som nu. Vart är världen på väg när främlingsfientliga och rasistiska partier i hela Europa får mer makt än någonsin? Eller ja, sedan andra världskriget rättare sagt... Var det verkligen så länge sedan att folk glömt bort? De allra flesta av dessa rasistiska partier har åsikter och hjärtefrågor liknande de Hitler hade i början. Och om man ska tro på nyheterna så heilar även människor åt det Grekiska partiet gyllene gryning (som för övrigt använder sig av en symbol mycket lik ett hakkors). Sverigedemokraterna har fruktansvärda åsikter enligt mig, men de är milda om man jämför med resten av Europa. Och det, om något, är skrämmande. Jag har haft ont i magen hela dagen, ångst och stunder av panik. Själv kan jag inte göra något, bara sitta och titta på när makten sakta men säkert tas över av rasister och bara vänta på att förstycket mot redan utsatta människor ökar istället för att minska. Vi måste gå ihop, alla kloka fina människor som är för jämställdhet och mot hat, för att göra världen till en säker plats där alla har samma rättigheter. Oavsett kön, sexualitet, ursprung, hudfärg eller religion.